Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även Politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt Politiskt handlande.

Den här uppsatsen studerar läroböcker anpassade för gymnasieskolans grundkurser i samhällskunskap för att undersöka läroböckernas beskrivning av politiskt deltagande. Syftet är att undersöka om läroböckerna uppmuntrar till politiskt deltagande. Ytterligare syften är att undersöka om läroböckerna fokuserar på någon form av det politiska deltagandet samt om det finns någon skillnad mellan läroböckerna för de praktiska- respektive de teoretiska programmen. Utifrån tidigare forskning och teori skapades ett analysschema. Analysschemat innehåller fyra fält: parlamentariskt kollektivt politiskt deltagande, parlamentariskt individuellt politiskt deltagande, utomparlamentariskt kollektivt politiskt deltagande samt individuellt utomparlamentariskt deltagande.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Den här studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt självförtroende, vilka arenor som framträder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt självförtroende och hur skolan framträder som en arena för görande av politiskt självförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhällskunskapsundervisningen, där det framgår att skolan ska fostra demokratiska medborgare, något som i sin tur förutsätter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstå görandet av politiskt självförtroende användes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt självförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt självförtroende är genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt självförtroende.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Titel: Det är vi som är Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssäte: Högskolan i HalmstadSektion: Hälsa och SamhälleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

BakgrundTidigare studier visar på en förändring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte längre vara de som i högst utsträckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett där individuellt erhållna resurser som tillgång till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik är inte så väl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gäller det politiska deltagandet även kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer kulturella resurser som finns i familjen eller är ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data från undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-åringar år 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.

Bakgrund: Tidigare forskning har undersökt hur religiösa religionslärare förhåller sig tillsaklighetskravet i läroplanerna. Hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till saklighetskravet har dock inte studerats.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur politiskt aktiva lärare förhåller sig till kravet på saklig och allsidig undervisning i läroplanerna, samt i vilken utsträckning de visar tecken på objektivitetskramp. Frågan besvaras genom en undersökning av åsikter hos politiskt aktiva lärare.Studiens frågeställningar lyder:1. Vilka förhållningssätt till saklighetskravet kan urskiljas hos politiskt aktiva grund - ochgymnasielärare?2.

Sverige är ett demokratiskt land och det är statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det förväntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB påpekar att det politiska deltagandet är lägre bland invandrare än bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktär och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utsträckning som infödda svenskar. Materialet består av tidigare forskning inom ämnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgränsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frågor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger är att folket har begränsad rätt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hävda att man ska lita på vanliga medborgares förmåga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lågt politiskt deltagande bland invandrare jämfört med svenskar.

Syftet med arbetet var att undersöka hur innebandyspelare talar om sitt samt lagets handlande och även att undersöka om det ligger sociala strukturer kring spelarnas handlingar vid tolkningen av fair play-idealet. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem innebandyspelare, som spelar i de serier som Dalarnas innebandyförbund administrerar, fick tala om handlande i matchsituationer. Resultatet av studien var att spelarna upplever att deras handlande styrs av lagets tankar och normer kring ett riktigt handlande. Det korrekta handlandet styrs av hur mycket nytta handlingen har för laget samt vad laget vinner på handlingen. Spelarna belyste också vikten av ett bra ledarskap samt att spelarna ser domaren som en symbol för rättvisa.

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare i förskolan ser på professionalism och hur det återspeglas i arbetet. Syftet var även att öka förståelsen för den professionella förskollärarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs på observationer och intervjuer som jämför förskollärarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen är genomförd på en förskola där två olika avdelningar var medverkande. Studien baseras på förskollärarnas individuella roll därför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrågorna i undersökningen.

Bakgrund: En kommun granskas intensivt av dess omgivande samhälle där skandaler och utmärkelser skapar ett externt tryck som pressar organisationer till att reagera. När ett externt tryck uppstår förändras rådande samhällssyn och påverkar organisationers strategiska handlande mot upprätthållande av legitimitet.Syfte: Syftet med studien är att beskriva Växjö kommuns interna handlande efter att ett externt tryck uppstått genom en utmärkelse- Europas grönaste stad.Metodval: Studien består av en kvalitativ intern fallstudie. Studien utgår ifrån granskning av offentliga dokument i kombination med ostrukturerade intervjuer som skett genom ett snöbollsurval.Slutsatser: Studien visar på hur kommunen bemött det externa trycket utmärkelsen medfört genom sitt handlande. Detta visas utifrån strategisk anpassning mot det externa trycket. Då två externa tryck motsäger varandra visar kommunens handlande på en anpassning mot det som anses skapa måluppfyllelse.